Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för behandling av ADHD

En nationell vägledning för behandling av ADHD är på väg. Nästa år ska Socialstyrelsen ge besked både om läkemedelsbehandling och stödet i skolan, vården och socialtjänsten.
- En mycket viktig vägledning, säger Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

I januari drog Socialstyrelsen igång en grundlig genomgång av hur barn och vuxna med ADHD behandlas och bemöts.

Tanken är att nya riktlinjer ska ge svar på många av de frågor som ställs kring diagnostisering och behandling av ADHD och ADD.

- Det är ett område där vi får många frågor om vilka som ska utredas, om läkemedelsanvändningen och hur man får hjälpinsatser, säger Mårten Gerle.

Skillnaderna är troligen stora över landet. Detta är tydligt när det gäller läkemedelsbehandlingen. Hur stödet fungerar i skolan och inom socialtjänsten är mera osäkert.

- Där vet vi inte riktigt hur det ser ut idag, men det finns en oro för att skolor drar ned på insatserna för att hjälpa barn, säger Mårten Gerle.

När det gäller läkemedelsbehandlingen för personer med ADHD har debatten blivit allt hetare, mellan olika grupper som är för och emot.

Frågan är om Socialstyrelsens kommande riktlinjer (eller "nationella medicinska indikatorer" som det heter på expertspråk) kommer att ge klara besked.

- Det gäller att väga expertkunskapen och erfarenheterna från professionen. Det finns mycket kunskap om effekterna av läkemedel på kort sikt, men vi måste fundera vidare på om det kan vara skadligt på längre sikt.
- Studier pekar på att effekterna av läkemedel avtar och riskerna ökar med tiden. Det finns också grupper som helt ifrågasätter behandlingsformen, säger Mårten Gerle.

Kommer ni att välja sida i debatten?
- Det finns övervägande bevis för att läkemedel har god effekt på kort sikt, men vi måste komma fram till hur ofta det ska användas. Det finns en diskussion om att barn överdiagnostiseras och vi måste ta ställning till om det är så, säger Mårten Gerle.

Socialstyrelsen ska diskutera frågorna med experter från kommuner, vård och skola men också patienter och närstående.
- Vi ska få med alla grupperna i arbetet, säger Mårten Gerle.

En av de organisationer som kommer att vara med i diskussionen är Attention, som har drivit på för att få fram nationella riktlinjer under flera år.

- Det får inte vara en slump vilken behandling man får. Vården ska ha en viss gemensam nivå, säger Ann-Kristin Sandberg, ordförande för Attention.
- Därför är det viktigt att man använder "best practice" för att hela landet ska ha lika bra vård och stöd. Idag är skillnaderna jättestora både när det gäller väntetider, bemötande och behandlingar.

Hur vill ni att riktlinjerna ska se ut?
- Det regionala vårdprogrammet i Stockholm kan vara en bra modell. Vårdprogrammet beskriver hur man ska utreda och vilket stöd man ska erbjuda, säger Ann-Kristin Sandberg.

När Socialstyrelsens nya vägledning och medicinska indikatorer blir klara väntas de få stor betydelse, även om det bara är rekommendationer.
Många är berörda. Uppskattningarna av hur många som har ADHD varierar, men inom skolan bedöms cirka fem procent av eleverna ha diagnosen.

- Det är en stor lättnad att en nationell vägledning är på gång, säger Ann-Kristin Sandberg, Attention, som länge stridit för en mer enhetlig behandling.